MyDreamcatcher

Hur tänker han,

Mannen med paraply,

När hon aldrig sova kan,

Fast ögonlocken väger bly?

Endast månen lyser,

Hela staaden är svart,

Slappnar av och myser,

Men leder ingenvart.

När tiden stilla stått,

I hundratals sekunder,

Då finns en tanke blott,

En dröm eller ett under.

Så sussar hon tillslut,

Bortförd till drömmens värld,

Ser något hon aldrig sett förut,

På sin nattliga färd.

Inget och allt är sant,

Känsla och minne,

Men endast en sak är relevant,

Att han är med därinne.

<3BonNuitGodNattBuenasNochesSovGottGoodNightNattiNattiGuteNatchSovSött<3

…then I might be here tomorrow. I'm having a bad day, maby the next day will be better, maby I'll be happy tomorrow. I'll dance and sing of joy some day, but let me be in my bad mood today. No, I don't want to be sad, but it feels like I have no other option, it's the fate. Make my morning day.

…then I might be here tomorrow. Today's the best day of my life, or am I realy alive? It feels like I'm in heaven, and today's the day, so tomorrow's another day, a day when i might be alive, unfortunatelly. I wanna be dead, I want to be in heaven, without any requirements and without anything bad. I want to be happy, forever and ever, and I want to be happy here with you in heaven.

Jag vill inte vara jobbig, vill inte tjata, inte…

Men jag måste få ut mina tankar.

Om och om igen, hela tiden, men det är vad som betyder någonting,

Utan dig inget mig, så enkelt är det.

Och ändå är det så svårt.

Jag har hört om lycka, glädje, smärta, sorg,

Jag har upplevt dem alla,

Men aldrig förut har jag förstått kärlek så bra, kärlek och tomhet,

Utan kärlek ingen saknad,

Utan kärlek endast tomhet.

Varför har jag inte hört från dig idag?

Jag har försökt, men har inte fått något svar.

Saknar du mig? Du ska veta att jag saknar dig, så enormt mycket.

Regnet är så mycket våtare, vägen så mycket längre, mörkret så mycket mörkare…

Om jag ändå fick ett svar.

Förut kunde jag alltid nå dig,

Alltid, dygnet runt om jag så ville,

Men nu vet jag aldrig hur lång tid det tar.

Var det ett dygn sen sist? Är det mer än så?

Hellst så skulle jag vilja se dig, verkligheten är i 5D, inte 2D.

Med 2D är ändå något, skicka ett meddelande om du lever är du snäll!

Eller ring! Vad är det för fel på att ringa? Jag tycker om att höra din röst,

Beviset blir tydligare, aldrig har du ringt mig.

Men då har du i alla fall messat.

Nu: ingenting.

Snälla ge mig ett livstecken!

Jag känner att detta låter lite som om jag blivit galen,

Det stämmer bra, jag är galen, galen i dig.

Förlåt du som läst detta, det var inte meningen, det bara blev.

Jag tycker extra mycket om allt som har med dig att göra, eller så ogillar jag det som har med dig att göra bara för att det retar dig. Men det är så det ska vara. Tänk om jag tyckte om allt som du tyckte om. Tänk vad trist det hade varit, eller bara jobbigt. Då skulle vi köpa en påse polly och båda skulle vilja ha samma färg, inte som nu, när en av oss tycker om den ljusa och en tycker om den mörka. Men som du en gång sa: pluss och minus tar ut varandra. Det är väl så du och jag är? Pluss och minus är lika med oladdat, men är vi inte lite laddade då? Nej, kanske inte. Vi sliter och drar och far omkring, men ingen av oss stöts bort från den andra, vi sitter ihop.

Jag har en kvart på mig att skriva innan datorn (och jag) slocknar. På en kvart kan man hinna långt, men kanske blir det inte så mycket. Kvalitet eller kvantitet. Jag vill ha kvalitet, även om det inte alltid blir så, trots mycket arbete.

Idag har jag varit trött. Jättetrött. Jag var nära att somna i skolan, men lyckades undvika det. Jag är sjuk tror jag, men hur vet man vad man inbliiar sig och vad som är verkligt? Tror jag tillräckligt mycket på att jag har feber så får jag väl feber tillslut. Nu är jag i alla fall bara snuvig, snuvig och trött. Ändå är det svårt att sova, konstigt nog. Jag hoppas att det kommer att gå nu, för jag behöver verkligen lite sömn. Jag är så trött att jag inte ens orkade vara med dig idag, och det säger inte lite det, det är mitt allra bästa bevis. När skulle jag missa en chans att få träffa dig? Aldrig! Om jag inte var sjuk, sjukt trött, det vill säga. Men jag saknar dig så jag tror att jag försvinner snart. Bit för bit ramlar jag bort om du inte håller ihop mig, så snälla gör det. Du har förändrat allt och jag vet inte hur det skulle kunna vara som förut, hur såg egentligen världen ut utan dig? Jag vet ingenting som inte går att koppla till dig, så en värld utan dig kan omöjligt existera. Tack och lov finns du i min värld, men idag var jag inte i min egen värld. För i min egna värld hade jag aldrig sagt att jag inte hade kraft att vara med dig, i min värld vill jag alltid vara med dig. Självklart ville jag det nu med, men det var svårt, jobbigt. Om jag inte ens klarar av att stå, hur ska jag då klara av att vara social, att inte vara världens tråkigaste? Jag är ledsen att jag är sjuk, förlåt, jag hade velat vara friskast i världen och springa jorden runt med dig hand i hand. Men inte idag, vi får ta det imorgon. Saknar dig <3

But I'm an actorist, and I do know how to express my feelings.

And right now, this is how i feel:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Don't you understand that I miss you so much that I think I'll die?

If you didn't know that, you don't know me, at all.

And if you know, it doesn't make you a better person.

Maybe it's even worse, because then you know how I suffer without you.

And yet, you don't care, you let me suffer without doing anything, you whatch me die.

Do you want to kill me? Don't I mean anything to you?

So, till the ten thousand dollar question:

Whitch option do you choose?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

// I'm sorry for this. I don't know why I'm doing this. I don't think at all. I just know that this is whats coming out of me when I let my fingers run freely on the keyboard. I'm quite sure that I'll regret this, but right now I feel like I have no other choise than publish this. Publish it to the world. I know that it'll be too late to regret it as soon as i press the "save and publish" - button, but I know that I'll do it. That's my only choise. "Press the button"! , it calls and then I pre…